En blogg om den ekonomiska krisen

Denna blogg är skapad som en del av kursen Samhällskunskap B av och med klass S2.

Ansvarig för bloggen och de uppgifter som eleverna arbetar med är Kristina Alexanderson lärare på EG i svenska och samhällskunskap.

Eleverna kommer att blogga utifrån en klassisk analysmodell där de börjar med att beskriva situationen i landet som bloggen handlar om, sedan analyserar de orsakerna, följderna och föreslår samt analyserar de lösningar som används till den ekonomiska sitautionen som de studerat.

Väl mött! /K

Till finansministern av Frankrike: lösningsförslag för finanskrisen i Frankrike

Åtgärdsprogram för finanskrisen i Frankrike

Ärade finansminister av Frankrike, jag anser att följande områden är de främsta orsakerna till att en finanskris i Frankrike uppstått:

• Franska banker och finansinstitut har köpt värdelösa bostadsobligationer som gjort att befolkningen i landet tappat förtroendet för dessa à sjunkande kurser. Jag vidareutvecklar följderna i ett inlägg på min och kollegors blogg om finanskrisen i Frankrike. Var vänlig och läs inlägget ”Hur finanskrisen nådde Frankrike” här. 
• Efter att börsen smittats fick folket ett lägre förtroende för många aktörer på den finansiella marknaden och dem blev mer kritiska till investeringar. Detta då många företags presteringar varit ojämna och i många fall börjat få en negativ utveckling. När investeringarna började bli färre tappade många aktier värde à börsen går in i en lågkonjunktur. Samma problem sker i andra delar av Europa och världen. 
• Eftersom många arbetar direkt eller indirekt med finansbranschen i landet drabbas många. Samtidigt blir det svårare för franska företag att exportera lika många varor som på normal nivå. Detta eftersom andra länder inte längre har råd eller ett intresse för deras varor eller tjänster à nedskärningar behövs göras, anställda sägs upp à högre arbetslöshet à mindre pengar i omlopp i samhället och ett ökat tryck på staten av människor som behöver bidrag. Här nedan följer mitt fempunktsprogram för hur finanskrisen i landet ska lösas:

1.      Ökad sysselsättning genom förkortade arbetsveckor och arbetsdagar/år

I artikeln ”Frankrike överger 35-timmars arbetsvecka”  ur den dagliga affärstidningen Realtid.se, som är politiskt oberoende och ägarmässigt fristående, står där hur man år 2000 sänkte den generella arbetstiden i landet från 39 timmar/vecka till 35 timmar/vecka. Syftet var att skapa fler arbetstillfällen då de anställda arbetar kortare tider. Denna reform genomfördes av vänstern i Frankrike men kritiseras av högern som anser att det är bättre att varje individ bestämmer själv om man ska arbeta mer än 35 timmar/vecka.

 

Idag är det det konservativa partiet med Nicolas Sarkozy i spetsen som leder, de har valt att föröka antalet maxdagar som är tillåtet att arbeta per år från 218 dagar till 235 dagar.  

 

Jag anser att detta var ett dumt beslut med tanke på den ekonomiska situationen i dagsläget. Istället bör maxantalet arbetsdagar/år och maxantalet timmar/vecka sänkas enligt följande:

1). 210 dagar/år = 42 arbetsveckor. Max timmar 35/vecka. Detta ska gälla alla företag och olika typer av verksamhet i landet för att skapa så hög sysselsättning som möjligt.

2). Dock ska egenföretagare ha rätt till att arbeta 245 dagar/år, dvs 49 veckor/år med ett maxantal timmar på 48 timmar/vecka. Detta av ekonomiska skäl, då alla egenföretagare inte har resurser till att anställa. Ifall företagaren har anställda ska de arbeta enligt regler i 1).

Följderna bör bli följande. Kortare arbetstider à underskott på arbetskraft à företagen anställer fler för att mätta efterfrågan på arbetskraft à högre sysselsättning à mindre sociala bidrag behövs delas ut av staten àökade inkomster bland befolkningen à ökad konsumtion, mer pengar i omlopp

1. Ökade bidrag från franska staten till landets jordbrukare

I och med att bidragen till Frankrikes bönder från EU har minskat så måste detta kompenseras på något sätt. Detta genom att bönderna erhåller bidrag som gör det möjligt att fortsätta verksamheten och erbjuda råvaror som säljs till attraktiva priser i affärer etc.

Detta bör ge följande effekt: Ökade resurser hos bönder àverksamheten kan fortsätta och produkterna kan säljas till förmånliga priser à den normala konsumtionsnivån av jordbruksprodukter hålls à staten förlorar inga intäkter vad gäller moms

3.      Krispaket till inhemska företag

Det behövs en protektionistisk för att hindra franska företag från att gå i konkurs. I mitt inlägg ”Lösningar på finanskrisen i Frankrike” diskuterar jag mer utförligt hur denna politik ska föras och på vilka sätt den gynnar företagen och staten.

4.      Ökad användning av krediter

1. Just nu är räntan i landet nere på en extremt låg nivå just för att öka användandet av krediter, men ändå väljer folk att inte låna pengar. För att öka användandet av krediter vill jag sänka räntorna på den fasta räntan i långsiktigt bindande. Detta kommer leda till att fler privatpersoner vågar ta lån eller blir kreditvärdiga för lån till bostäder, vilket kommer öka omsättningen på bostadsmarknaden. I dagsläget finns ett överskott på bostäder i Frankrike och detta är en följd av för höga räntor. Dessutom kommer detta leda till att fler får möjligheten att investera i nya inköp som görs sällan, exempelvis ny bil, tv osv. Här får staten inkomster i form av moms.  

Andreas Forsman S2

Penningpolitiken- den tredje åtgärden

En tredje åtgärd som den franska staten kan göra är att öka tillgången på pengar i samhället. Ett av det vanligaste sätten att öka penningmängden är att stater utfärdar t ex olika former av obligationer som köps av stora finansinstitutioner.

Om mängden pengar ökar tror jag att en del av dessa kommer att användas till bilinköp. Pengar kommer att sättas in på olika konton på olika banker. Bankerna får mer pengar som dom kan låna ut till både företag och hushåll.

En ökad tillgång brukar betyda att priset på varan, i detta fall pengar, minskar.

Liten produktion+Hög efterfrågan=Högt Pris….. En stor produktion+låg efterfrågan = Lågt pris                                 En självklarhet i det ekonomiska samhället. Se John Maynard Keynes

Detta leder till att efterfrågan på lån ökar vilket kan leda till ökad efterfrågan på nya bilar.

//

Fredrik

Källor:

Riksgälden

Finansinspektionen

Lösningar på finanskrisen i Frankrike

Som Fredrik så väl tagit upp i tidigare inlägg ikväll så behövs det göra vissa åtgärder inom olika politiska områden för att rädda den franska bilindustrin. Vad jag dock tycker han glömt att ta upp är krispaketen. Vad är då ett krispaket? Jo, ett ekonomiskt stöd från staten som går till företag som hotas att gå i konkurs.

Den franska bilindustrin är i dagsläget instabil och politikerna i Frankrike måste göra allt för att hindra den ifrån att smittas för mycket av finanskrisen. Då menar jag massuppsägningar, störtdykande försäljning –> stora förluster osv. Det den franska regeringen bör göra är att dela ut krispaket till olika franska biltillverkare som gör att dem kan behålla sina anställda och placera största möjliga del av sin administration inom Frankrike. Detta skapar fler arbetstillfällen i längden, vilket ger inkomster till fler och därmed mer pengar i omlopp i samhället. Det hela innebär en protektionistisk politik, som vi tidigare tagit upp på bloggen.

Vad ska man då göra åt jordbruket? Samma gäller här! Protektionism! När bidragen från EU till bönderna minskar måste dessa komma från något annat håll istället. Annars måste bönderna säga upp eventuella anställda, höja priserna på sina varor –> färre varor köps när dessa är dyrare och folk har mindre pengar. Genom att bönderna får ta del av ekonomiska stöd från staten kan de hålla priserna nere på normal nivå och den franska befolkningen har därmed större chans att få råd med jordbruksvaror.

Detta är självfallet inte hela lösningen på finanskrisen i Frankrike, utan bara en bit.

Andreas Forsman

Inga källor har använts till detta inlägg, egna analyser.

Finanspolitik Lösningsförslag

När det gäller Finanspolitiska åtgärder tror jag att Frankrike tillsammans med övriga europeiska länder måste ha samma regelverk för olika finansiella institutioner. Banker har nyligen infört Basel II och försäkringsbolag kommer att införa liknande regelverk (Solvency II) inom en snar framtid.

Dessa regelverk bygger på tre pelare där bland annat tillsynen och genomlysningen av företagens redovisning kommer att bli lika för alla. Genom införandet av dessa regelverk kommer liknande situationer som händer BNP få svårare att inträffa. Detta har jag redogjort i tidigare inlägg.

Andra Finanspolitiska åtgärder som Frankrike kan införa är att öka efterfrågan på krediter. Detta kan ske genom att Frankrikes motsvarighet till Sveriges riksbank sänker räntan. Kredit till t ex bilinköp blir då billigare eftersom räntan sjunker. Franska staten kan också förbättra människors möjlighet att dra nytta av avdragsmöjligheter för ränteutgifter. Särskilt om pengarna används till kredit av bilinköp. Om värdet av denna avdragsrätt ökar tror jag att detta kan leda till ökad efterfrågan på krediter för bilinköp.

Nackdelen för Franska staten är då att den får mindre skatteintäkter och underskottet i Statsbudgeten, som jag tidigare har skrivit om, kan öka.

När det gäller finanspolitiskt stöd för den franska bilindustrin tror jag att efterfrågan för nya bilar snabbt skulle öka om den franska staten, precis som den tyska, införde en skrotningspremie för äldre bilar. Kombinerar man detta även med nya bilar blir skattebefriade under första, och kanske under år två, år tror jag att detta kan leda till ökad efterfrågan på nya bilar.

Då tror jag följande:

- Högre produktion–>ökad sysselsättning—> mer pengar i cirkulation—> ökad efterfrågan i andra sektorern—> ökade skatteintäkter (t ex MOMS)—>lägre budgetunderskott.

Bilindustrin skulle också kunna stödjas genom att franska staten inför förmångliga lån direkt till biltillverkarna och underleverantörerna. Lånen skulle kunna villkoras till att de endast får användas till investeringar som gör att de kan bättre konkurrera med andra utländska biltillverkare. Lånen skulle kunna t ex användas vid inköp av ny teknologi och förbättring av de nuvarande fabrikerna.

//

Fredrik

Källor:

Finansinspektionen

Egna slutsatser

Konsekvenser: jordbruket

I tidigare inlägg (1 & 2) har jag diskuterat kring hur jordbruket påverkas av att Frankrike befinner sig i en ekonomisk kris. I det här inlägget hade jag tänkt skriva om hur olika nivåer drabbas på skilda sätt. Många av nivåerna flyter samman och därför blir det egentligen lite diffust att punkta upp dem var för sig.

Individ De enskilda personerna i den franska befolkningen får ta del av högre priser på råvaror som de franska bönderna producerar. De höjda priserna beror på att bönderna får mindre i bidrag och detta måste kompenseras på något sätt. Detta drabbar privatpersonernas egna privatekonomi och leder till att de får spara in på andra utgifter.

Grupp Fransmännen som arbetar inom jordbruket är en utsatt grupp genom att EU valt att minska sina bidrag till jordbruket och att det börjar bli hårdare konkurrens då andra länder är med på marknaden och erbjuder likvärdiga produkter till samma eller rentutav lägre priser. Många som arbetar inom denna sektor får kanske också sparken av sin arbetsgivare då det resurserna inte räcker till för att ha anställda.

Källor: Egna resonnemang och studeringar sedan tidigare i media.

Andreas Forsman

Förslag-Lösningar Finanskrisen

I ett av mina tidigare inlägg har jag gjort ett förslag på hur minskad efterfrågan påverkar Frankrike och dess bilindustri.

För att komma till rätta med finanskrisen och dess påverkan på efterfrågan av nya franska bilar tror jag att det är en kombination av Finans-, Penning- och Arbetsmarknadspolitiska åtgärder som behöver införas.

Om vi börjar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder så har bland annat Scania och andra företag i Sverige visat att man tillsammans med facket är villiga att reformera arbetsmarknadspolitiken för att behålla sysselsättningen på en hög nivå för att undvika varsel och uppsägningar. De anställdas kompetens är en viktig konkurrensfaktor. När Företagen investerar i utbildning av sina anställda kan man tänka sig att den offentliga sektorn går in och tar en del av kostnaden.

Frågan är om Frankrike kan tillämpa denna lösning och om det starka franska facket kan gå med på ett liknande arrangemang inom bilindustrin? Ett arrangemang som innebär kortare arbetstider och en mindre inkomst i utbyte mot att varsel och uppsägningar uteblir.

Alternativet till utbildning är i många fall varsel och uppsägning–>mindre skatteintäkter och en ökad belastning på statsbudgeten. En beprövad arbetsmarknadspolitisk åtgärd är att statliga myndigheter beslutar om investeringar i landets infrastruktur. Detta tillämpades av b la USA under depressionen på 1930-talet.

Detta kan vara ett lyckat sätt att få igång ekonomin och efterfrågan då:

-Sysselsättningen hålls på en hög nivå med en, förhoppningsvis, sjunkande arbetslöshet—>efterfrågan på insatsvaror ökar—> högre produktion—>ökat behov av arbetskraft—>mer pengar i omlopp—kostnader för arbetslöshetsunderstöd minskar—>på sikt förbättrade statsfinanser.

Frankrike har redan en god infrastruktur men denna kan alltid förbättras. Med tanke på den allvarliga ekonomiska situtionen som Frankrike befinner sig i räcker inte enbart arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan ytterliggare åtgärder inom Finans- och Penning politiken behövs. Detta återkommer jag till i ett senare inlägg.

Om Frankrikes vägnät ytterliggare förbättras och blir effektivare borde detta resultera i en ökad efterfrågan på nya transportmedel, dvs ( i detta fall) franska bilar.

Källor:

Reflex samt egna slutsatser.

Bloggstatistik

Kritisk eller inte, det är skoj att se, analysen får ni göra själva…

Statistik över Frankrike bloggen

Coolt…

K

Källkritik

Så här i slutet av bloggperioden vill jag verkligen uppmana er alla att se över er källkritiska diskussion. Bloggen blir på ett sätt primär i min bedömning av ditt förhållningsätt gentemot de källor du och dina kamrater använt. Se till att ni har en sådan och att du deltar i det samtalet. Jag vill gärna se en ordentlig diskussion kring ert val av källor…

• Tidningar: Dn, Svd, Syd Svenska Dagbladet, Metro etc
• Läromedel: Reflex
• Lärare???
• Wikipedia
• Övrig massmedia: SR, SVT etc
• Bloggar etc.

K

Om referatmarkeringar

Den andra examinationen är härmed genomförd och avslutad.

Deltog gjorde:
Martin, Andreas, Fredrik B, och Antonia, Straight Flush för Frankrike roligt, skoj, bra  etc…

Personligen slås jag av att jag som svensklärare har en del kvar att ge, referatmarkeringar har jag skrivit om tidigare och jag inser att det behövs klargöras än en gång.

Ni gör referatmarkeringar för:

- tydlighetens skull
- läsarens skull
- att visa att ni använder flera olika källor (G-kriterie i SH B)

Om de tre ovanstånde påståendena är sanna så krävs det av era referatmarkeringar att de är mycket mer utförliga än vad de är i era insändare.

Ni skriver inte ens Roberts inlägg, men ni bör skriva: I Roberts inlägg om En finanskris utlöste en annan skriver han…. bla, bla, bla och sedan förhåller ni er till det som Robert skrivit, antingen håller ni med eller så tar ni avstamp ifrån hans inlägg och lägger ut era egna argument.

Det är A och O att ni behärskar en god referatmetod till på måndag nästa vecka!

Antonia kan! Kolla in hennes insändare De främsta orsakerna finns i den globaliserade ekonomin där finns det referatmarkeringar men de kan bli ännu tydligare med rubrikhänvisning och lite personligare med för och efternamn. Men bra jobbat Antonia

K

Mitt inlägg är baserat på exempel från Tysklandsbloggen, jag hoppas att ni har överseende…

Jag rekommenderar dessutom att ni kollar in Rebeckas insändare Finanskrisen drabbar konsumenterna i den gör hon  tydliga och helt korrekta referatmarkeringar så långt jag kan se.

Konsekvensen av en pandemi

Alla glada!

Som jag tidigare tagit upp kan händelser som 9/11 eller pandemier som SARS vara en orsak till nedgång i världsekonomin. Vad blir då konsekvenserna av detta, globalt sett och i Frankrike?

Dessa företelser skapar oro på marknaden och därför väljer aktörerne att avvakta. Enligt det ekonomiska krtesloppet sker det här(ur hushållens perspektiv):

Hushållen blir osäkra och slutar konsumera. Med andra ord, de köpeer inte företagens produkter. Företagen tvingas avskeda arbetskraften för att hålla kostnaderna nere. detta gör att staten inte längre får in skatt på företagens sålda varor, hushållens inkomstskatt mm. Inte nog med att staten har mindre finansiella medel att röra sig med, nu ökar också transferreringar till hushåll och företag. Underskottsökning! Detta innebär också att staten inte har råd att investera längre, exempelvis i nya vägar och sådant som har som mål att i slutändan öka BNP.

Men som Andreas tidigare påpekade, hur mycket drabbar egentligen SARS, som nästan enbart härjade i Asien Frankrikes ekonomi? Visst är Kina en av Frankrikes största handelspartners, men mestadelen av denna handel gäller import för frankrike, och export för kina. Frankrike köper alltså varor av kina inte tvärtom(i princip).

Samtidigt innebär detta att Frankrike kan importera färre varor från kina, eller snarare att kina kan exportera färre då de tvingas fokusera på att få epedemin under kontroll. Detta innebär att frankrike får leta någon annanstans efter billiga varor i stora mängder. De hittar varken lika billiga varor, eller i lika stor kvantitet någon annanstans. Detta innebär större import summor för frankrike och minskad BNP tillväxt, enligt BNP ekvationen Y=C+I+G+(IM-EX). Då EX minskar, minskar också Y eller BNP.

Med minskade ekonomiska medel, tvingas hushållen leva mer knapert. Globalt sett får de drabbade länderna en ännu tuffare vardag. Inte nog med att de får mindre pengar till mat, de lever i farozonen för att dö. det samma gäller självkart även deras familjer och alla de känner

Ni får ursäkta eventuella stavfel, rättar dem snart:)

/Martin

BNP ekvationen- Kristina Alexandersons lektioner.  Det ekonomiska kretsloppet- Reflex.